besök i skolan 2

En debattartikel om att bjuda in politiska partier till skolor har satt igång en händelsekedja.

Det omedelbara resultatet blev att kollegiet i samhällskunskap på Lugnetgymnasiet, efter godkännande från rektor, bjöd in politiska partiers ungdomsförbund att ha informationsbord i skolans kafeteria torsdagen den 30/11 12-14.

Det hade vi tänkt göra ändå men nu gjorde vi det lite tidigare. På så vis fick artikeln effekt, kanske.

De som bjudits in är de partier som finns representerade i fullmäktige. Partierna får inte röra sig fritt i skolan eller besöka klassrum efter eget huvud – däremot är lärarna informerade att de kan bjuda in ett eller flera förbund om de vill.

Så hörde Lärarförbundets lokalordförande av sig och påtalade, utan att ta ställning i sakfrågan, ett problem med vårt agerande.
I samband med, eller efter, Nationaldemokraternas (någon sorts föregångare till NMR) offensiv 2010 (Falun var ett pilotområde för deras rekrytering då) växte några riktlinjer fram.
Riktlinjerna säger att man inte kan exkludera vissa partier från rätten att hålla bokbord (det var bokborden som ansågs som problem 2010 – inte besöken i allmänhet).
Det är enligt dessa riktlinjer inte möjligt att begränsa en inbjudan till partier som finns representerade i riksdagen eller fullmäktige. Så har praxis varit tidigare i skolan och detta ställdes 2010 på sin spets och prövades alltså därefter av JO.
JO kom fram till att det inte går att förhindra nazistiska (eller andra icke demokratiska grupperingar) att besöka skolor, det går inte att styra hur många besök partier får göra, inte heller får skolan (eller någon annan) bestämma lämpliga tidpunkter eller försöka utforma besöken (i så fall får det ske i mycket begränsad omfattning).
En personlig åsikt: vilka stolligheter. Men så är det.
ND var vid sina besök 2010 uniformerade, bar standar och fotograferade den som ställde frågor. Elever var upprörda (handgemäng utbröt vid åtminstone ett tillfälle på min dåvarande skola Haraldsbogymnasiet), ledsna och många kände sig kränkta. Lektioner ställdes in och vissa elever vågade inte röra sig fritt på skolan.
Våra lokala riktlinjer går i linje med nationella direktiv, som togs fram efter 2010, bygger på att rektor tar ett huvudansvar och beslutar. Men en skolan kan inte begränsa vilka som får komma och vilka som inte får det.
Problemet med vårt agerande idag är alltså att vi enbart bjuder in partier representerade i fullmäktige. Det eventuella parti som därmed inte blir inbjudet kan kräva att få komma med stöd av det tidigare principbeslutet från JO.
NMR (exempelvis) kan sålunda hävda att de diskrimineras om de inte inbjuds.
Men hur stark är egentligen en riktlinje? Står den över styrdokument? Ingen aning, men antagligen. Det kommer nu nya direktiv från skolverket i frågan. Tack för det. Dessa bekräftar det som vi sagt, gjort och tyckt hela tiden.

Nya regler om politisk information i skolan

Riksdagen har beslutat att införa en ny bestämmelse i skollagen för att tydliggöra vad som gäller när en skola ska bjuda in politiska partier. Bestämmelsen börjar gälla vid årsskiftet och anger hur en skola kan begränsa antalet partier som bjuds in.

– Skolverket välkomnar den nya lagstiftningen. Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag och det är bra om politiska partier bjuds in till skolan. Det bli nu tydliggjort i lagen vad som gäller och förhoppningsvis kommer det att underlätta för skolor att bjuda in politiska partier, säger Jonas Nordström, rättschef på Skolverket.

Objektivt urval

I den nya bestämmelsen i skollagen anges att det är rektorn som beslutar om skolan ska bjuda in politiska partier. Det tydliggörs också att rektorn får begränsa antalet politiska partier som bjuds in om urvalet görs på objektiv grund. Rektorn får till exempel begränsa antalet partier som bjuds in till samtliga de partier som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner eller i Europaparlamentet.Partier som inte har bjudits in men som har anmält att de vill medverka behöver inte ges den möjligheten. Rektorn kan dock bestämma att eleverna ska ges möjlighet att ta del av information också från dessa partier. Det är i så fall rektorn som avgör när och på vilket sätt det är lämpligt att partierna lämnar sin information.Den nya bestämmelsen börjar att gälla den 1 januari 2018.

Mer stöd kommer

Skolverket kommer att ta fram mer information och vägledning om den nya bestämmelsen. Vi har också påbörjat arbetet med att ta fram nytt stödmaterial om politisk information i skolan. Det kommer att finnas på plats våren 2018.

Några avslutande kommentarer.

Jag sympatiserar verkligen med ungdomsförbundens önskan att finnas med i ett skolsammanhang.

Ibland, när en fråga är komplicerad, kan det vara bra med erfarenhet och inblick. Ibland är det svårt att överblicka effekterna på lite längre sikt av ett principresonemang. Man blir lätt hemmablind, helt enkelt.

Krav på att öppna upp skolor för olika politiska organisationer (som uttrycktes i artikeln) kan i förlängningen innebära att IS eller NMR också med laglig rätt kan kräva samma tillgänglighet. Och det var väl aldrig avsikten, förmodar jag.

Det är precis det här jag menar när jag uppmanar – bönfaller – omvärlden, och jag tror jag talar för många som arbetar i skolan, att lita på oss. Att ge oss arbetsro. Vi är professionella, högt utbildade människor – med ett demokratiansvar.  

Till eventuella extremistorganisationer vill jag säga att ni är inte välkomna.

Vi i skolan har ett demokratiuppdrag (det finns en mängd styrdokument som styrker det om ni undrar – det handlar om grejer som allas rätt till lika värde oavsett hudfärg, kön eller sexuell läggning och sånt).

Dessutom kan vi av säkerhetsskäl och arbetsmiljöskäl inte tillåta er att komma. Och så bygger vi om också, det är visst hela ventilationen som måste bytas, så nej, det går helt enkelt inte.

Det här är inte samma sak som att kräva ett allmänt demonstrationstillstånd, nämligen. Demokratin omfattar också farliga åsikter – men inte skolan på samma sätt. Men det är en annan fråga som faller utanför diskussionen.

Och rektor bestämmer. Iallafall efter nyår. Fast i vårt fall – redan nu. Och det är väl därför vi har dem, rektorerna.


 

Relaterade blogginlägg

Uttdrag ur debatten 2010

Besök i skolan